5/1
Vilken dag! Vaknade runt sju efter en natt med väldigt konstiga drömmar, malaronen gör sig verkligen kännbar. Jag kan komma ihåg att ena var jätterolig och att en annan var läskig, som en mardröm. Mardrömmen handlade om en skolmassaker, jag var inblandad.

Direkt efter att jag gick upp fixade vi oss och gick till stället Baobab tror jag det hette. Det var en vegetarisk restaurang, där kunde man få pannkakor till frukost. Efter mycket frågande och letande hittade vi stället. Vilken smoothie och pannkaka jag fick! Mmm
Sen gick vi till hotellet för om-packning. Vi fixade även en taxichaufför till ett bra pris, resemålet var kakum national park. Där gick vi på träbroar mellan de höga träden. Vi upptäckte en fördel med att inte komma från Ghana, när vi skulle ut på broarna fick vi gå före alla andra i gruppen, jag överdriver inte när jag säger att det var mer än tvåhundra personer på den guidade turen. Det var häftigt att gå däruppe, dock vart jag lite illamående, jag är fruktansvärt höjdrädd. Jag hade bestämt mig att jag skulle klara av det här! Utsikten däruppe var fantastisk. På vägen hem stannade vid ett apcenter. Kvinnan som hade stället var från Holland och hon var sjukt rolig (efter en helg med australiensare är lite sarkasmhumor uppskattat). På apcentret fick man inte ta kort, därför att korten kunde användas i fel syfte. Hon hade apor, krokodiler, fåglar, några konstiga kattdjur och något annat konstigt djur. Men hon skänkte en sån kärlek till djuren, hon verkligen älskade dem. Det var så fint att se!

När vi kom till Oasis igen flyttade vi oss till solstolarna och det var där jag tillbringade min eftermiddag och fick lite färg. Jag läste och hade det bra där. Tills en fågel kom och sket på min tröja, det var riktigt äckligt. Fågeljävel.

Vi åt sedan på veggiestället (som hade wifi!!!). Just middagen var väl ingen höjdare, men min annansjuice var god. På vägen hem från restaurangen attackerade ett gäng ungar oss och vi blev nästan rånade, de slog Mel på rumpan, hon kommer få ett blåmärke, så hårt var det. Sen hängde jag och Mel ute vi restaurangen, då Katie var så trött. Vi bara satt och prata i några timmar, väldigt trevligt faktiskt! Nu ska Ela sova.